Den 21 september 1999 sålde styrelseordföranden i Åhus Glass AB, SN. Å I Åhusglass-fallet berörde tingsrätten inte ens den faktiska kursutvecklingen.
55 KB – 63 Pages
PAGE – 1 ============
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Markus Larsson Insiderinformation Œ analys och legalitetsaspekter Examensarbete 30 högskolepoäng Handledare: Per Samuelsson Ämnesområde Aktiemarknadsrätt/Straffrätt Termin 9 brought to you by COREView metadata, citation and similar papers at core.ac.ukprovided by Lund University Publications – Student Papers
PAGE – 2 ============
Innehåll SUMMARY 1 SAMMANFATTNING 2 FÖRKORTNINGAR 3 1 INLEDNING 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Syfte och avgränsningar 4 1.3 Metod och material 4 1.4 Disposition 5 2 BAKGRUND 6 2.1 Legalitetsprincipen 6 2.1.1 Praeter legem -förbudet 8 2.1.2 Förbudet mot obestämda strafflagar 8 2.2 Insiderlagstiftningens utveckling inom EU 9 2.3 Begreppet insiderinformations utveckling i Sverige 10 3 INSIDERINFORMATION 14 3.1 Information 14 3.2 Omständighet 15 3.2.1 Sannolikhetskriteriet 16 3.2.1.1 Gränsdragningen mot ryktesspridning 16 3.2.1.2 Sannolikhetsgrad och bedömningsperspektiv 17 3.2.2 Specificitetskriteriet Œ kvalificering av vad som kan utgöra en omständighet19 3.2.3 flSpecifik omständighetfl 23 3.3 Offentliggjord eller allmänt känd information 25 3.3.1 Behandlingen i lagmotiven 26 3.3.2 Ett eller två rekvisit? 28 3.3.3 Rekvisitens innebörd 31 3.3.3.1 Offentliggjord 31 3.3.3.2 Allmänt känd 33 3.3.3.2.1 Förhållandet till prispåverkan och rekvisitet offentliggjord 33 3.3.3.2.2 Innebörden av begreppet 34 3.3.3.2.3 Åklagarens bevisbörda 36 3.4 Väsentlighetsrekvisitet 37
PAGE – 3 ============
3.4.1 Väsentlighet definierad som procentuell förändring 37 3.4.1.1 Domstolsavgöranden 39 3.4.2 Väsentlighetsrekvisitets förhållande till självreglering 41 3.4.3 Tidsfaktorns betydelse 42 3.4.4 Tidigare hjälpregler enligt IL 43 3.4.5 Två problem: förutsebarhet och bevismöjlighet 45 3.5 Ägnad 47 3.5.1 Begreppet ägnad i annan straffrättslig lagstiftning 47 3.5.2 Begreppet ägnad i rekvisitet insiderinformation 48 3.5.2.1 Sannolikhetskriteriet 48 3.5.2.2 Den erfarenhetsmässiga bedömningen 49 3.5.2.3 Domstolsavgöranden 50 3.5.2.4 Betydelsen av den faktiska kursutvecklingen 54 4 AVSLUTANDE KOMMENTARER 56 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 57 RÄTTSFALLSFÖRTECKNING 60
PAGE – 4 ============
1Summary Insider information is defined in se ction 1 of the Swedish Market Abuse Penal Act (SFS 2005:377). In this essay the part of the definition that reads fiinformation regarding a circumstance which has not been made public or which is not generally known and is likely to materially affect the pricefl is analysed. Focus lies on the interpretational problems connected with this definition and the weakening of the principle of legality as well as the diffi- culties for the prosecutors and judges that this entails. Difficulties arise when it comes to as certaining what can constitute a cir- cumstance and making the distinction between insider information and ru- mours etc. In this regard, sources of the law, which assert that rumours and buy/sell recommendations cannot cons titute insider information are ana- lysed. The conclusion in this respect is that information about a rumour and a buy/sell recommendation could constitute insider information. Furthermore, the wording finot been made public or (–) not generally knownfl is problematic. By the wording of the act, it appears as if it were sufficient for the information to be e ither not public or not generally known in order to potentially qualify as insider information. Preparatory works, jurisprudence and court rulings presuppose that fipublicfl and figenerally knownfl have the same meaning. The view taken in this essay is that the wording involves two different concepts with separate meanings and that the information must be not public as well as not generally known in order to possibly qualify as insider information. Moreover, an important issue is the que stion of what constitutes material price impact. In this regard, preparat ory works and a number of court rulings are analysed. The analysis shows that th e concept of material price impact is hard to define and varies between different instruments and markets and that court rulings often focus on the actual percentage increase, instead of carry-ing out the ex ante-test as required by the word filikelyfl. In addition to this, attention is drawn to the problem of distinguishing the price impact of a certain circumstance from that of ot her circumstances, including rumours. The general conclusion of the essay is that it is hard to determine the extent of the penalised area as regards insider information. The legislation is defec- tive in a way which is not acceptable within the field of penal law. A com- mon feature is that the legislator and the courts show lack of precision and understanding when it comes to formula ting and applying the law. The de-fective legislation entails difficulties for the prosecutor and the defendant. The difficulties for the prosecutor consist of ascertaining exactly what needs to be proven. This leads to imprecise and vague accusatory instruments and grounds of judgments, which in the end affects the defendant and its possi- bilities to formulate a defence.
PAGE – 5 ============
Sammanfattning Legaldefinitionen av insiderinformati on återfinns i 1 § 1 MmL. I den här uppsatsen analyseras den del av legaldefinitionen som lyder: flinformation om en icke offentliggjord eller inte allmänt känd omständighet som är ägnad att påverka kursenfl. Härvidlag fokuseras på de olika tolkningssvårigheter som finns och den försvagning av legalitetsprincipen samt de svårigheter för åklagare och domare som därmed blir följden. Först och främst uppstår svårigheter när det gäller att avgöra vad som kan utgöra en omständighet, till vilken sa nnolikhet en omständighet skall före- ligga samt gränsdragningen mot ryktessp ridning. I detta avseende analyseras de rättskällor som gör gällande att rykten samt köp- och säljrekommenda- tioner inte kan utgöra insiderinformation. Slutsatsen i detta avseende är att även information om ett rykte och en köp- eller säljrekommendation skulle kunna utgöra insiderinformation. Vidare är formuleringen flicke offentliggjord eller inte allmänt kändfl pro- blematisk. Lagtexten ger sken av att det räcker med att informationen är antingen icke offentliggjord eller inte allmänt känd för att den skall kunna utgöra insiderinformation. I förarbete n, viss doktrin och domstolsavgöran- den förutsätts att de båda uttrycken har samma innebörd. I uppsatsen intas ståndpunkten att det rör sig om två sk ilda begrepp med olika innebörd samt att det krävs att informationen är både icke offentliggjord och inte allmänt känd för att den skall kunna utgöra insiderinformation. Den fråga som har ägnats mest utrymme i förarbeten och doktrin är prispå-verkanderekvisitet. I detta avseende analyseras förarbeten samt ett antal un- derinstansavgöranden. Analysen visar at t innebörden av begreppet väsentlig prispåverkan är svårbestämt och varier ar mellan olika instrument och mark- nader och att domstolar ofta tar hänsyn til l faktiska kursrörelser, istället för att göra den erfarenhetsmässiga bedö mning som följer av formuleringen flägnad attfl. Därutöver uppmärksammas pr oblemet med att särskilja en viss omständighets prispåverkan från pris påverkan av andra omständigheter, däribland rykten. Uppsatsens slutsats är att det är svårt att fastställa något så när tydliga grän-ser för det straffbara området avseende insiderinformation. Lagstiftningen är bristfällig på ett sätt som inte är accep tabelt inom straffrätten. Genomgående är att lagstiftaren och domstolarna visar stor osäkerhet och brist på precision vad gäller utformningen respektive ti llämpningen av lagstiftningen. De olika delarna av begreppet insiderinformation är bristfälligt motiverade och tende- rar att flyta samman. Lagstiftningens brister medför svårigheter både för åklagaren och för den tilltalade. Svårigheterna för åklagaren består i att för- söka utröna exakt vad det är som skall bevisas, d.v.s. att med tillräcklig pre- cision reda ut hur rekvisiten egentligen ser ut. Detta medför att både åtal och domskäl blir vaga och svepande, vilk et i slutändan drabbar den tilltalade. 2
PAGE – 6 ============
Förkortningar ABL Aktiebolagslagen (2005:551) ARL Lagen (1971:827) om registrering av aktieinne- hav BrB Brottsbalken CESR Committee of European Securities Regulators (Europeiska värdepapperstillsynskommittén) Ds Departementsserien EG Europeiska Gemenskaperna ESC European Securities Committee (Europeiska vär- depapperskommittén) EU Europeiska Unionen EP Europaparlamentet FI Finansinspektionen HD Högsta domstolen Hovr. Hovrätt IL Insiderl agen (1990:1342) ISL Insiderstrafflagen (2000:1086) JT Juridisk Tidskrift LVM Lagen (1985:571) om värdepappersmarknaden MmD Marknadsmissbruksdirektivet MmL Lag (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument NJA Nytt juridiskt arkiv Prop. Proposition RB Rättegångsbalk (1942:740) SFS Svensk författningssamling SOU Statens offentliga utredningar SvJT Svensk Juristtidning TT Tidningarnas telegrambyrå 3
PAGE – 8 ============
Som komplement till de traditionella rättskällorna behandlas även de EG- direktiv som ligger till grund för den svenska insiderlagstiftningen. Därut- över redogörs även för ett antal rättsfall från underinstanser. Sådana rättsfall utgör inte en rättskälla enligt den traditionella svenska rättskälleläran, 5 men kan ändå vara av intresse för den probleminventering som görs, i ett försök att framhålla de tolkningssvårigheter som föreligger. 1.4 Disposition Uppsatsen inleds med en bakgrund i avsn itt 2. Först förklaras de legalitets- aspekter som gör sig gällande inom straffrätten, avsnitt 2.1. Därefter ges en kort redogörelse för insiderlagstiftningens framväxt , både i EG-rättsligt och svenskt hänseende, avsnitt 2.2, respek tive 2.3. I svenskt hänseende fokuse-ras på de delar av lagstiftningen som är relevanta för begreppet insiderin- formation, medan den EG-rättsliga redogörel sen är av mer generell karaktär. Själva analysen av begreppet insideri nformation sker i av snitt 3. Begreppet delas in i ett antal olika delar. Först ges en redogörelse för vad som mer all- mänt avses med information, 3.1. Därefter, i avsnitt 3.2, analyseras begrep- pet omständighet, d.v.s frågan om vilka omständigheter informationen skall avse för att den skall kunna betraktas som insideri nformation. En ytterligare förutsättning för att insiderinformati on skall kunna föreligga är att den omständighet som informationen i fråga avser inte är offentliggjord eller allmänt känd. Detta behandlas i 3.3. Därefter, i avsnitt 3.4 och 3.5 analyse-ras vad som är att betrakta som prispåverkande i relevant mening. I den sista delen, avsnitt 4, ges en avslutande kommentar. många saker som påverkar några domare, t.ex . fördomar och mutor m.m., Peczenik, 1995, s. 48. Såsom Strömholm mycket riktigt påpekar är denna kritik oberättigad. Vad som avses med begreppet flfaktorer som påverkar domarenfl är endast faktorer av normativ betydelse och generell användbarhet, d.v.s. sådana so m är acceptabla enligt den rådande rättskällelä- ran, Strömholm, s. 295. 5 Se Peczenik, 1980, s. 35 som dock påstår a tt sådana rättsfall flfårfl åberopas som auktori- tetsskäl. 5
PAGE – 9 ============
2 Bakgrund 2.1 Legalitetsprincipen Legalitetsprincipen innebär i korthet att straff inte bör ådömas utan direkt stöd i lag.6 Detta uttrycks ofta i de latinska fraserna nullum crimen sine lege (inget brott utan lag) och nulla poena sine lege (inget straff utan lag).7 Prin- cipen fungerar som en garanti för rätts säkerheten genom att ställa sådana krav på lagstiftningen att medborgarn a kan förutse när och Œ i viss mån Œ hur de kan komma att bli föremål för straffrättsliga ingripanden.8 Legalitetsprincipen gäller på alla rä ttsliga områden. Men eftersom det straff- rättsliga systemet förfogar över betyda nde maktresurser (och är avsett att utöva det statliga våldsmonopol et) är principen särskilt viktig inom straffrät- ten. Det är här som legalitetskraven är som strängast. 9 Det bör understrykas att legalitetsprincipen enda st hindrar att åtgärder vidtas till nackdel för den tilltalade. Till dennes fördel kan åtgärder vidtas oberoende av principens innehåll.10 I BrB 1 kap 1 § finns ett krav på lagstöd vid bestämmande av vad som utgör ett brott, vilket även innefattar ett förbud mot analogisk tillämpning av en straffrättsbestämmelse. 11 Av art. 7 av Europarådets konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som gäller som svensk lag enligt lagen (1994:1219) följer att: Ingen må fällas till ansvar för någon gärning eller underlåtenhet, som vid tidpunkten för dess begående icke utgjorde ett brott enligt inhemsk eller internationell rätt. Ej må heller högre straff utmätas än vad som var tillämpligt vid tidpunkten för den brottsliga gärningens begående. Vidare, i RF stadgas i 2 kap 10 § i anslutning till konventionen att straff eller annan brottspåföljd inte får ålä ggas för gärning som icke var belagd med brottspåföljd när den förövades oc h att ej heller svårare brottspåföljd får åläggas än den som var föreskriven då. Legalitetsprincipen kan betraktas som en sammanfattning av flera rättsnor- mer. Enligt Frände kan legalitetsprincipe ns innehåll brytas ned till fyra olika beståndsdelar: (i) en domare får endast döma med stöd av lag. Således är det förbjudet att döma utanför de givna lagreglerna, det s.k. prater legem-förbudet. 6 Jareborg, s. 57. 7 Frände, 2003, s. 16. 8 Jareborg, s. 57 f. 9 Frände, 2003, s. 16. 10 Frände, 2004, s. 31. 11 Holmqvist, et al, s. 1:4. 6
PAGE – 10 ============
(ii) En domare får endast döma på grundval av den lag som gällde vid tid- punkten då gärningen begicks, d.v.s förbud mot retroaktiv strafflagstiftning. (iii) Förbud mot användande av analogi inom straffrätten. (iv) Krav på ett mått av bestämdhet i fråga om en straffrättslig lagregel, d.v.s. ett förbud mot obestämda strafflagar. 12 Legalitetsprincipen ställer således krav både på lagstiftaren och rättstilläm- paren. Praeter legem-förbudet och analogiförbudet riktar sig i första hand till rättstillämparen, medan retroakt ivitetsförbudet och förbudet mot obe- stämda strafflagar i första hand riktar sig till lagstiftaren. För denna uppsats är praeter legem-förbudet och förbudet mot obestämda strafflagar främst av intresse. Dessa delar av legalitetsprincipen kommer därför att ägnas särskild uppmärksamh et nedan, men först skall några ord nämnas om retroaktivitetsf örbudet och analogiförbudet. Retroaktivitetsförbudet förbjuder inte bara kriminalisering av redan utförda gärningar. Förbudet omfattar även situationer där lagstiftaren retroaktivt skärper redan existerande straffhot, t.ex. genom att straffminimum eller straffmaximum höjs eller att straffarten skärps. Det är även förbjudet att ge lagändringar retroaktiv verkan genom att exempelvis förlänga preskriptions- tiden.13 Det bör emellertid understrykas att retroaktivitetsförbudet endast innefattar ett förbud mot retroak tiv strängare kriminalisering. 14 Om ny lag har meddelats som är till den tilltala des favör, skall den nyare lagen gälla om den leder till frihet från straff eller till lindrigare straff. 15 En analogisk tillämpning av en regel inne bär att (i) det finns en regel som är någorlunda preciserad, (ii) det finns oreglerade fall som i något hänseende liknar dem som denna regel uttryckligen omfattar, och (iii) det finns starka- re skäl att låna denna lösning från regeln i fråga än för att fllåta lagens tyst- nad talafl.16 Analogilösningar baserar sig således på relevant likhet, enligt principen att lika fall skall behandlas lika, likhetsprincipen. Ett förbud mot analogisk tillämpning innebär således i princip att likhetsprincipen inte får utsträckas för att överskrida den orda lydelse som straffbudet har enligt nor-malt språkbruk. Det bör emellertid understrykas att analogiförbudet inte hindrar att vissa juridiska begrepp får en juridisk-teknisk definition som avviker från normalt 12 Frände, 1989, s. 2 ff. Denna uppdelning stämmer även överens med Jareborg, Jareborg, s. 57 f. 13 Frände, 2004, s. 46 f. 14 Jareborg, s. 57. 15 BrP 5 §. Detta gäller dock inte om det är fråga om en gärning som under viss tid varit straffbelagd på grund av då rådande särskilda förhållanden. Ett belysande exempel i detta avseende är NJA 1973, s. 109. I fallet hade skett en överträdelse av en bestämmelse om affärstid i butiker. Den tilltalade dömdes för överträdelse som skett medan bestämmelsen gällde, trots att bestämmelsen inte var i kraft vid den tidpunkten för domen. 16 Strömholm, s. 408. Att fllåta lagens tystnad talafl innebär att man faller tillbaka på en flbasregelfl, såsom exempelvis det som inte är förbjudet är tillåtet etc., Strömholm, s. 407. 7
PAGE – 11 ============
språkbruk, under förutsättning att det rör sig om ett fast etablerat juridiskt språkbruk, såsom exempelvis är fa llet vid en legaldefinition.17 2.1.1 Praeter legem-förbudet Praeter legem-förbudet i svensk rätt framgår av ett e contrario -slut från 8 kap. 3 § RF, att domaren inte får före skriva vad som är brott eller straff. 18 Detta innebär att domarens verksamhet måste grundas på lag, och lagstifta- ren förbjuds att, genom vaga rekvisit, överföra beslutanderätten om de straffrättsliga rekvisitens innehåll till rättstillämparen. 19 Praeter legem-förbudet bidrar således till att det straffrättsliga systemet får en statisk ka- raktär. Den öppna rättskällelära som råde r inom civilrätten, där lagtextens betydelse kan fastställas med hjälp av bakomliggande principer, kan inte tillämpas inom straffrätten. Inom straffrätten sätter den normalspråkliga eller den juridiska ordalydelsen gränserna för domstolarnas tolkningsverk- samhet. 20 Däremot anses legalitetsprincipe n ge den dömande makten rätt att, till den tilltalades förmån, vidga tolkningsutrymmet i straffstadganden. Detta uttrycks i den latinska frasen in dubio mitius. 2.1.2 Förbudet mot obestämda strafflagar Förbudet mot obestämda strafflagar torde innebära ett krav på att strafflagar skall vara så tydliga att gemene ma n, genom en läsning av strafflagarna, förstår innebörden av de olika krimin aliserade gärningarna och härigenom varnas och kan undvika att begå en brottslig handling. En sådan straffrättslig lagtext är dock svår att uppnå i praktiken och skulle ställa orimliga krav på lagstiftaren; lagbuden skulle bli extremt omfattande och kasuistiskt utfor- made. Sådan lagstiftningsteknik ti llämpas numera inte i Sverige. 21 Däremot torde förbudet mot obestämda strafflagar åtminstone innebära att gärnings- typ och straffhot anges med en sådan be griplighet och precision att den juri- diskt utbildade kan förutse det kriminaliserade området. 22 Men även om det i princip råder ett förbud för lagstiftaren att överföra bestämmanderätten över innehållet i straffrättsliga rekvisit till rättstillämparen, kan det inte upp- ställas ett absolut krav på korrespondens mellan lagtext och en viss konkret gärning; en lagtext kan aldrig till fullo återge ett visst åsyftat norminnehåll. Detta innebär att all lagstiftning präglas av en avvägning mellan lagstifta- rens syfte med den straffrättsliga re gleringen och lagtextens förmåga att förmedla detta syfte. 23 Således finns en nödvändig vaghet i all straffrättslig lagtext, vilket medför att, även om lagstiftaren har monopol på strafflagstiftning, det överlämnas 17 Frände, 2004, s. 55. 18 Samuelsson, et al, s. 127. 19 Samuelsson, et al, s. 127. 20 Frände, 2004, s. 35. 21 Istället eftersträvas koncentration och knapph et i lagreglernas utformning; man använder sig av en abstrakt eller syntetisk lagstiftningsmetodik. Sundell, s. 109. 22 Frände, 2003, s. 19. 23 Samuelsson, et al, s. 121. 8
55 KB – 63 Pages